En lysande ide´
.. fick jag idag morse. Den ide´n kan dock inte jag förverkliga men visst sku det vara UNDERBART om Gavin Degraw sku komma till Finland!!!!!!! kanske han någon gång dyker upp här, hoppas kan man alltid :)
Med lite inspiration från en Wallander film, filosofi lektion och egen upplevelse så kan minsta lilla tecken, vad som helst, ex. en datumstämpel på ett kvitto, två torkade höstlöv ensamma på ett stort träd vara ett tecken på hur vi skall handla... det gäller att hålla ögonen och öronen öppna. Tecken som kan ge en ahaa upplevelse typ, eller tanken " är det sådär jag skall göra? ''
"Något'' finns där som vill hjälpa oss att göra rätta beslut eller få oss på andra tankar, göra oss gladare, rädda oss.
I en Wallander film var det en liten pojke som hade ett födelsedags kalas, många vänner inbjudna och en smarrig fotbollskaka stog på bordet. Mamman serverade första kakbiten till födelsedagsbarnet som glupskt började äta, hon fortsatte servera till flickan bredvid honom. Hon tappade sin kakbit på golvet och mamman gick iväg för att hämta något att torka upp med. Flickan hann altså inte äta av den, tur det för den var förgiftad av botox. Pojken klarade sig iaf fastän tillståndet var allvarligt. Tur att flickan tappade sin kakbit annors skulle flera liv kanske ha kunnat gå till spillo.
För någraveckor sedan gick jag ut i vintervädret för att fota. När jag stod på bryggan i "skitviken" stannade en gammal gubbe bredvid mig och frågade om jag var ekenäsbo, var någonstans jag bodde, om jag fotade för någon tidning, om det var jag som hade ställt upp i luciavalet förra året och om jag inte skulle ställa upp igen, var jag gick i skola, frågade om jag inte frös.... sedan sa han bestämt och och lite allvarligt " Vetdu vad, ska jag sej en sak ti dej , håll dej borta från domdär pojkarna, det finns så många tokiga karar här i världen! Lev livet! "
Det där kära vänner, kan jag säga att nog förgyllde min dag. Fören han kom fram till mej och började prata var jag sådär lite nere, tankarna virvlande och var i min egen värld men efter en sån trevlig gubbe och några ord som antagligen var en liten vägledning för mej så var jag inte så nersänkt mera, snarare upphöjd.
" Vafan skit i alla pojkar som behandlar en som vadsomhelst, skryter och tror att dom är hela världen.
Lev livet och slösa inte bort tiden på nått som inte är värt att tänka på, Inget skall ta ner mej! "
Jag fortsatte fotograferandet med hans ord i tankarna och huvudet lite högre!
Såklart tänker jag inte skita i alla män för resten av livet, haha. Nä men för en tid framöver! E så trött på dedär nu, att inget enns kan gå lite vägen och så står man där man inte ville stå en gång till!
Huhhu.. aldrig blir det som man tänkt sig. Jag hoppas iaf att någonting i livet går som man vill. Tiden får utvisa.
Just nu finns det större problem att fokusera på.
Vigge
Med lite inspiration från en Wallander film, filosofi lektion och egen upplevelse så kan minsta lilla tecken, vad som helst, ex. en datumstämpel på ett kvitto, två torkade höstlöv ensamma på ett stort träd vara ett tecken på hur vi skall handla... det gäller att hålla ögonen och öronen öppna. Tecken som kan ge en ahaa upplevelse typ, eller tanken " är det sådär jag skall göra? ''
"Något'' finns där som vill hjälpa oss att göra rätta beslut eller få oss på andra tankar, göra oss gladare, rädda oss.
I en Wallander film var det en liten pojke som hade ett födelsedags kalas, många vänner inbjudna och en smarrig fotbollskaka stog på bordet. Mamman serverade första kakbiten till födelsedagsbarnet som glupskt började äta, hon fortsatte servera till flickan bredvid honom. Hon tappade sin kakbit på golvet och mamman gick iväg för att hämta något att torka upp med. Flickan hann altså inte äta av den, tur det för den var förgiftad av botox. Pojken klarade sig iaf fastän tillståndet var allvarligt. Tur att flickan tappade sin kakbit annors skulle flera liv kanske ha kunnat gå till spillo.
För någraveckor sedan gick jag ut i vintervädret för att fota. När jag stod på bryggan i "skitviken" stannade en gammal gubbe bredvid mig och frågade om jag var ekenäsbo, var någonstans jag bodde, om jag fotade för någon tidning, om det var jag som hade ställt upp i luciavalet förra året och om jag inte skulle ställa upp igen, var jag gick i skola, frågade om jag inte frös.... sedan sa han bestämt och och lite allvarligt " Vetdu vad, ska jag sej en sak ti dej , håll dej borta från domdär pojkarna, det finns så många tokiga karar här i världen! Lev livet! "
Det där kära vänner, kan jag säga att nog förgyllde min dag. Fören han kom fram till mej och började prata var jag sådär lite nere, tankarna virvlande och var i min egen värld men efter en sån trevlig gubbe och några ord som antagligen var en liten vägledning för mej så var jag inte så nersänkt mera, snarare upphöjd.
" Vafan skit i alla pojkar som behandlar en som vadsomhelst, skryter och tror att dom är hela världen.
Lev livet och slösa inte bort tiden på nått som inte är värt att tänka på, Inget skall ta ner mej! "
Jag fortsatte fotograferandet med hans ord i tankarna och huvudet lite högre!
Såklart tänker jag inte skita i alla män för resten av livet, haha. Nä men för en tid framöver! E så trött på dedär nu, att inget enns kan gå lite vägen och så står man där man inte ville stå en gång till!
Huhhu.. aldrig blir det som man tänkt sig. Jag hoppas iaf att någonting i livet går som man vill. Tiden får utvisa.
Just nu finns det större problem att fokusera på.
Vigge
